Resan

Nu är det snart dax för oss att lämna gamla Swedala för Amerikat. Det är konstigt men det är med blandade känslor jag gör detta för jag har haft så roligt sista tiden att det nästan känns ledsamt. Nu ska jag inte missunna KCR-gänget några trevligheter men jag blir lite avis på planerna. Nu närmast ska det annordnas en Camera cat, och det har även talats om en långtur ned till malmö. Hoppas i alla fall att det finns några roliga aktiviteter kvar när jag kommer tillbaka. Fast nu ska inte verka helt av på att åka till USA, sist vi var där var det helt underbart! Folket, maten och all cykling! Det ska vara nån form av cykelfestival när vi är där; pedalpalooza, som bjuder på aktiviteter varje dag, och bara det att få träffa Per och Amelia igen är ju helt grymt. En annan sak jag ser fram emot är min nya cykel, förhoppningsvis får den åtminstone en gång känna på sitt rätta element och vi kan åka på alpenrose velodrome ihop.

Men shit, vad jag kommer att sakna er allihop....

Vänner och nya bekanta

I helgen har det varit full rulle, hela tiden. Fester och div. andra trevliga tillställningar. Inte nog med att man var ledig så var det även fint väder. Underbart!
Nu är dags för mig att komma ut! och då menar jag inte ur garderoben för vi är väl alla lite homo till mans? Utan jag har om man inte redan utläst det mellan raderna börjat dricka alkohol igen. Efter ca 4-5 år utan sponk så var det på tiden att återigen ta till flaskan. Nejdå , så dramatiskt är det kanske inte men det händer att jag tar mig en öl ibland numera. Denna helgen blev det desto mer dock. Jag fyllde ju år i våras och i present av mina underbara cykelkamrater fick jag en ölprovning. Denna hölls då nu i fredags. Tanken var att vi skulle smaka oss igenom 19 olika sorter, men det blev det väl inte riktigt så men vi kom iallafall upp i tonåren! Vi samlades på kvällen hemma hos Anders och lagade lite vickningsmat. Jansson, shepards pie men också ett par veganvänliga alternativ. Kvällen blev väldigt lyckad och vi blev kvar till sena natten. Tack så hemskt mycket, det får vi nog ta och göra om! :)


På lördagen var jag lite mör men lyckades ändå stappla mig ner till veloform för att få en ordentlig kopp kaffe så att jag kunde komma på fötter igen. Väl där träffade jag som vanligt en massa trevligt folk och blev kvar lite längre än vad som var tänkt. Jag fick se en ganska illa knäckt titanram, som hade blivit det enbart av mankraft. Läskigt. Tror faktiskt att jag håller mig till stål, det verkar hållbarare. När jag väl fick pallrat mig iväg så styrde jag min kos mot slottskogen där ett glatt gäng satt och firande 100 års kalas.



Det var fyra olika personer som fyllde år ska kanske tilläggas. Där slappade jag ett tag tills det var dags för utfodring. Jag och Johan kom tillbaka senare på kvällen för att hänga lite mer, då var gänget aningen sludrigare och fler men det var ändå ganska trevligt. Träffade en mycket trevlig cykeltjej från Dalom som jag nog ska lura ner någon gång på en tur. Jag kunde tyvärr inte stanna så länge eftersom jag skulle upp tidigt upp söndagen och Johan skulle jobba.


På söndagmorgonen tog jag och Michel en KCR runda och lämnade veloform redan vid 8.00-tiden på morgonen. Det var lite segt att gå upp men det var skönt att komma iväg. Vi cyklade ner till Gottskär, en rätt bra bit(ca 10 mil), men efter hisingen runt var det ju ingen match.



Vägen var kanonfin och det kan säkert bli en del badturer ner längst kusten i sommar. På vägen såg vi en massa skojiga djur, harar, gäss, hästar och kor! Oh! This is for Amelias mom I finally found some swedish cows for you to see, enjoy:



Vi kom hem innan 13.00 på dagen och det kändes rätt skönt att ha kommit ut, det måste bli mer långturer helt enkelt. När jag kom hem slöade jag ett tag men kom på att det nog var Girot på tv så jag bjöd över lite vänner och vi tittade lite halvhjärtat och åt smarrig mat. Det var en tuff etapp med mycket backar och 2 grader varmt och regn. Stackarna. Det var nästan så man fick fantomsmärtor i knäna, men nu är det inte så långt kvar för dom ihärdigaste.



När man tänkte att nu ska man äntligen få koppla av så ringde dom glada grannarna och ville grilla. Så jag och Johan gick över och fick lyxen att sätta oss vid ett dukat bord. Hur nice som helst. -Neighbors, everybody needs good...

Hisingen runt 2008

Idag gjorde vi en av dom mest seriösa aktiviteterna med klubben KCR. Vi deltog i motionsloppet hisingen runt. Vi samlades kl halv 8 utanför Veloform och åkte sedan i samlad trupp till startområdet. Där fick vi plockat ut våra nummerskyltar samt försöka stärka oss med kaffe och annat. Claes kom dessutom och vinkade av oss.


Vi startade först, kl 09.00 tillsammans med happymtb. Vi fick prata lite med Christer Hedberg och jag tror att han var lite imponerad av våra snygga cyklar och kläder. Eftersom vi inte har skaffat en klubbtröja än så hade vi diverse blåa jerseys med vårat märke på-sytt/säkerhetsnålat, mycket snyggt! Starten gick bra med vid första backen fick jag lite växelproblem vilket gjorde att jag missade klungan, men jag och Marcus (som väntade, tack så mycket!) kämpade på och hakade sedan på nästa gäng. Lite längre fram hittade vi le directur sportif som hade fått punktering.

Vi slog sedan följe resten av loppet med några få avstickare. Jag är lite ledsen att jag inte fotade när vi åkte för det var så himla fint, gröna ängar med kossor och hela faderullan. Den första depån vi stannade vid var efter 35 km, då var det skönt att ta igen sig lite grann, äta lite, bara ta en liten paus. Den andra depån efter 76 km var gudasänd. Den kom efter en lång backe och jag och Marcus hade kämpat för att komma ikapp direktör'n. Så när 200 m skylten dök upp blev jag lycklig. Mina knän hade börjat kännas av lite, så en paus var verkligen behövd. Jag åt massor med saltgurka och medhavd tofu-jerky.

Sen öste vi på igen, jag är faktiskt förvånad hur snabbt det ändå gick vi låg en bra bit över trettio ett tag men i snitt så var det 28,5. Jag gillar cykeldatorer. :) Sista milen var hemsk, jag var jättetrött och ögonen föll nästan ihop men när vi nådde målet så var det värt det! Vi fick varsin fin medalj och kunde sluta upp med dom andra galningarna.

Hans var snabbast av oss och kom in på 3.15. Vi kom in efter 4.50 men hade en rulltid på ca 4 timmar. Det är iallafall jag nöjd med! Efter lite uppvilande så cyklade vi tillbaka till civilisationen och hamnade som vanligt på red lion. Vilken dag!

The grill!

Efter en lång lördag på Veloform med umgänge, fikande och mekande var det på kvällen dags för sommarens första riktiga grill! Jag och Johan var hembjudna till Robert, Anna och Torkel där fler vänner skulle tillkomma. Det blev lite av ett knytkalas med massa smarrigheter och det som kanske slog allra högst var Roberts dessert som bestod av stekt banan med hemmagjorde fudgesås och vaniljglass. Vi spenderade dom sista soltimmarna med utsikt över Göta älv till tonerna av fransk hiphop.

Premiärturen

Jag älskar min merckx, den är både snygg och skön att köra. Det är skandal att jag inte använt den förens nu. Har jag tur så har jag lärt mig att använda växlarna till på söndag också. Idag körde vi ett gäng på sex personer från Veloform och ner till Särö. Vi stannade på värdshuset för en fika, för att sedan vända tillbaka. Här finns mer bilder. Det känns riktigt bra inför loppet. Jag kommer garanterat att vara trött men med fina vägar och fint väder så kommer stämnigen att vara på topp. På lördag ska det fixas lite med meckxen, ska bla. linda om styret. Så den blir ännu lite finare! Jag klurar faktiskt på att byta ut både styre och stam vid ett senare tillfälle, antagligen tittar jag runt lite i Usa. Nu ska jag ta mig en välförtjänt dusch, ah...

Defekt

Det här kanske inte är sånt man/jag skriver om i vanliga fall men jag tänkte att kunde kännas bättre om jag skrev av mig lite. Idag var jag nämligen hos farbror doktorn för en rutinkontroll och det visade sig att jag hade cellförändringar i livmodern. På ren svenska förstadiet till cancer. Det är tydligen inte helt ovanligt och heller inte jättefarligt men det betyder att jag kommer att få genomgå en mindre operation. Det känns otroligt läskigt. Att det ska vara såna problem att vara tjej... Det första man slås av är väl att man inte är helt odödlig men jag blev också rätt knäckt av att man inte får idrotta på ca 10 dagar efter och cykla ska man helst inte alls på en månad. Känns som om jag kommer att bli helt handikappad. Tack och lov kommer operationen ske efter semestern i Portland med alla aktiviteter som sker där. Iofs är det ju bra att dom upptäcker sånt här i tid så man får väl vara glad över det.
Efter beskedet åkte jag hem till mamma. Vart ska man annars åka i såna här situationer? Vi myste, pratade och drack kaffe och så försökte vi få fason på hennes nya dator. Johan kom också på besök som moraliskt stöd. Senare kom också en skock med hundar, iallafall två förutom mammas Ville. Så det blev en liten solig promenad innan vi drog oss vidare.



Johan fick ett ekerbrott på vägen hem så vi fick stanna förbi Veloform en sväng. Då fick vi chansen att se en fin tanden som antagligen ska med KCR klungan på söndag. Vi ska köra Hisingen runt, 11 mils turen. Ett racer-gäng och ett rouleur-gäng. Jag tillhör nog det sistnämda. Imorgon ska det premiärköras på Merckxen och övas lite rullekörning. Jag kommer verkligen behöva det om jag ska orka!

Velodromen

I söndags gjorde jag något jag sett fram emot väldigt länge, jag åkte tillsammans med KCR iväg till Ystehede, Norge för att utforska deras velodrom. En visserligen nedgången och i asfalt men den dög bra åt mig. Jag hade fått låna en av roller race cyklarna som tidigare har behandlat mig väl och det var kul att få pröva den i sitt rätta element(Den har NJS märkt sadel). I början var vi nog alla lite nervösa men efter en stund så låg vi i kurvorna som värsta proffsen. Det var en fantastiskt fin dag, soligt och hur kul som helst. Jag hoppas verkligen att vi kan åka dit snart igen. Fast jag ska iofs snart iväg till Portland OR och kanske får chansen att testa Alpenrose!!! Gött att man inte är en velodromeoskuld längre, då kunde den nog bli väldigt läskig. Så här kul hade vi iaf i Ystehede:







och nu en helt oredigerad film! Men det bjuder vi på!

Tystnad.....

Jag brukar ofta säga hur skönt det är att cykla hem på kvällen när det är tomt på människor och bara en massa lysen runt omkring men snäppet bättre är en tidig söndagmorgon i stan.


En och annan på väg hem efter gårdagen, ett par hesa fiskmåsar och förövrigt ett totalt lugn. Spåren från gårdagens party syns som omslagspapper från MacDonalds och tomma folkölsburkar. Man känner sig lite som killen i 28 dagar senare där han vandrar runt i ett tomt London, fast jag i Göteborg. Man har hela staden för sig själv. Ensam med fiskmåsar, sopgubbar och berusade människor på parkbänkar......Göteborg från sin bästa sida.

Första maj!

Äntligen kom då första maj! En av dom få högtidsdagar som jag verkligen tycker är värd att fira. MEN. Jag kan inte minnas när det var så här dåligt väder sist. Det regnade hela dagen... Men trots vädret så blev det en rätt härlig dag! Jag hade försökt rodda ihop en liten cykelsektion i tåget och hade tom sytt en egen liten cykelvimpel. Men det blev en ganska liten uppslutning, iaf på den fronten. Men det gjorde inte så mycket. Jag fick tjoa och skrika lite samt sjunga internationalen. Det blev även en trevlig första maj fika efteråt. Sen måste det bara sägas att IT och Mediasyndikatet ska ha så mycket cred för sin supercoola banderoll! Fick även se den jag sydde förra året åt handel och serveicesyndikatet, i det ultimata arbetarmaterialet, bävernylon! Så tufft!






Senare på kvällen blev vi hembjudna till Anna och Robert på middag och jag fick chansen att träffa hennes trevliga bror igen. Det var en perfekt avslutning på denna dagen.